Större valpar, större leklust, större hage, större mage, större säng - och inte minst större röstresurser...
Hagen inkluderar numera en altandörr, så nu väntar vi bara på ett bra tillfälle att släppa ut dem. Vad är bra tillfälle? Tja... milt, lugnt och helst lite sol kanske? Hösten är väl inte så mycket att göra åt?
Jag inser att jag missat hösten. Det som är en av mina fyra favvoårstider! Kom på mig själv här om dagen att längtansfullt sjunga på Ted Gärdestads melodi, fast i egen tappning "Utanför fönstret tar hösten slut..." Som hundägare är man lite skogsberoende.
"Gräset" är konstant grönare på utsidan av valparnas hage. Vi tar ut dem ofta, men helst bara två eller tre åt gången. I går hittade jag plötsligt Småpricksvans, sovande under matbordet. Insåg då att jag börjat slarva med räknandet. Hon hade helt enkelt blivit kvar när de andra lyftes in i hagen:)
Fick ytterligare en anledning att räkna i morse, när Nessie började vältra sig som en flodhäst i valparnas nya säng. Nåja, det är ju egentligen en av Nessies biabäddar, så man får förlåta det. Svårare att förlåta är att hon inte kan räkna till sju. Jag räknade till sex, och hittade sedan ingen mer. Någonstans under henne hördes stånkande och ut kravlade en platt men glad valp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar