tisdag 29 mars 2011

Klick för beteende

Jag kan ju i alla fall pröva:) Fast jag tror snarare att hon går igång på sin lilla apportbock än på de små kycklingbitarna. Vad tror ni? Hon får heller inte i sig godbitarna på ett snabbt och metodiskt sätt. Man kanske inte får det när man är fem veckor?
Nessie förstår när jag "jobbar" med Stella. Hon sitter och tittar och väntar på sin tur. Enklare än jag trodde!
Huset blir mer och mer öppet i och med att Stella blir större och tar för sig mer. Det innebär att det blir krångligare och krångligare med hundlogistiken. För varje avspärrning som tas bort, måste vi gå in som mobila avspärrningar. Problemet är ju att Lakkris inte förstår att han är för tung och klumpig för Stella. Han vill så gärna leka med henne. Hon vill väldigt gärna leka med honom också, och egentligen har hon humör nog att försvara sig. Men det är det där med tung och klumpig som inte funkar. Det skulle ju vara bedrövligt om hon blev skadad! Mycket slussande blir det...
Stella har tidningar i sovrummet och vardagsrummet, men hon har börjat be om att få gå ut! Det är bara att öppna altandörren och det är ju smidigt och bra. Fast hon kan ju inte gärna gå själv, ens i mammas sällskap. Men det är ju nära till och det är härligt att vara med och se henne upptäcka världen. Det är fantastiskt hur fort hon utvecklas! Nu kan hon t o m springa i nedförsbacke:)

måndag 28 mars 2011

Mamma lär mig allt hon kan



Nessie har aldrig förstört något hemma, men jag har alltid givit henne saker som hon får förstöra. Uppmuntrat riv, slit och småflis:) Plastbunkar är favoriter, liksom tomma vinkartonger. Kartongen är bra på så sätt att den väsnas mycket själv när den blir söndertrasad. En extra krydda!
Idag fick Nessie introducera rivochslitleken för Stella. (Förlåt Marie...) Kartongen lät, Nessie lät - och Stella betraktade det hela på ovanligt stort avstånd. Dvs vid mammas svans. Jag önskar att jag hade fått det på film! Nessie tar det ovanligt lugnt med sin trofé och introducerar leken för Stella. Fascinerande och imponerande. Stella förstår snabbt, och deltar sedan med liv och lust. Titta på hennes svans! Den viftar så fort att den blir suddig:))) Den som ändå var lika bra hundtränare som en hund...
Men, det hade smugit sig in ett misstag i leken. Jag hade låtit plasthandtaget vara kvar inuti kartongen för att få lite extra ljud, men det har aldrig ingått i leken tidigare. Såna små saker ska man inte ha sönder och Nessie plockade bort det och lämnade det oskadat till mig. Ordning och reda i kaoset:)

lördag 26 mars 2011

Övertrött...

Att jag inte faller ihop under dagen av sömnbrist, måste bero på att Stella är så rar. Och att jag skrattar så mycket förstås:))
När jag tänker efter, kunde det lika gärna varit jag på filmen! Möjligen inte lika söt förstås...
http://www.youtube.com/watch?v=IBO757xI9sE

Inklickning påbörjad





Nessie är enbart tränad med positiv förstärkning med timing och precision. Som verktyg har jag använt en "klicker". Hur man tränar med klicker är en hel vetenskap. (Läs t ex "Klickerträning för din hund", går att beställa på Canis)
Förhållningssättet har man knyckt från träning av delfiner och späckhuggare. Det funkar inte att skrika NEJ till en späckhuggare och ruska den i nackskinnet när den gör fel. Man kan bara "förstärka" den när den gör rätt och ignorera felen. "Straffet" är enbart utebliven belöning. Ändå utför de imponerande konster med entusiasm. Med hundar är det precis likadant! Att träna hund på det sättet är en revolution av hundträningen! De blir samarbetsvilliga, glada, positiva, kreativa och ställer aldrig till med problem.
Bifogar några bilder på hur Nessie rullar in sig i en handduk. Ett trick format (shejpat) med hjälp av klicker enligt principen "det bränns". Det tar max ett par timmar och hon glömmer det inte om det så gått ett år innan jag prövar igen.
Nu har jag börjat "klicka in" Stella. Hon ska lära sig att ljudet av en klicker, innebär att det kommer något hon vill ha. En godbit, en lek eller en rolig sak. Till att börja med använder jag det som går att äta för en femveckorsvalp, och det är inte så mycket. Jag inleder varje måltid med att klicka och ge henne en matkula samtidigt. Hon söker sig då till mig, får nytt klick och ny matkula. Efter några minuter får hon äta som vanligt. Jag har också börjat att klicka och låta henne tugga på en torkad sena. Så tar jag bort den, klickar och låter henne smaka igen.
Än så länge fattar hon säkert ingenting, men det kommer med tiden. Jättejättekul!

torsdag 24 mars 2011

Stella vet vad hon vill (film)

Fem veckor idag, och med en jäkla vilja:) Jag filmade när hon av någon anledning hade bestämt sig för att gå in i sin hage. Leksak, vatten, sova? Vem vet, men hon gav sig inte. Var det Nessie eller Stella som bestämde sig för att gå runt till ingången tillslut?


Nattarbete:)



Vi borde verkligen inte ha hundarna i sovrummet. Men det har vi:) Nessie vill inte vara med Stella på natten, och Stella blir ju väldigt ensam om hon ska vara i ett annat rum. Så vi gör så här, även om vi börjar se lite glåmiga ut.
Valplådan ersattes av Lakkris gamla valphus. Mycket mysigt tyckte Stella! Nessies (rentvättade) biabädd fick stå bredvid, liksom vattenskål och en toalettavdeling utökad med en kattlåda;)
När jag var och handlade hundmat igår, fick jag idén att testa med en plastlåda med tidningar i. Jag vill ha något med kant, så att hon vet när hon är framme. Som det nu är, rusar hon till tidningarna när det är dags, men kissar ibland precis i själva skarven mellan tidningar och golv... Till att börja med släpade Stella omkring på den roliga lådan, men hon har ännu inte använt den som toalettavdelning. Trots att jag hittade en passande bild på tidningen jag la dit:)
Efter kvällsruset (Stellas alltså) slocknade hon i sin nya kartong. Perfekt. Nessie smög upp till oss i sängen och vi suckade belåtet alla tre.
Klockan två hävde Stella upp ett ilvrål. Nessie, jag och även Peter assisterade hjälpsamt vid bajsproceduren, för vem vill trampa i en hög om man själv smyger upp till badrummet på natten? Sedan övertalade vi (läs kommenderade) Nessie att lägga sig i sin biabädd. Stella gick genast och la sig hos henne och så långt gick allt bättre än vi trott. Nessie och Stella kramades och tuggades lite diskret. Vilken idyll!
Knappt hade vi somnat förrän vi hörde en duns, ett plask och något som lät som en vårbäck. Stella hade ramlat över kanten på biabädden och hamnat i vattenskålen. Den är väldigt stadig faktiskt, men den välte. Och den var väldigt full med vatten...
Vi sprang med papper, disktrasor och handdukar. Hur gör valpar när man torkar golv? Exakt, de deltar. Kanske borde vi gråtit, men vi kunde inte annat än fnissa.
Sedan fick jag sova till 5, när det var morgon. I alla fall om man frågar Stella:)
Livet utan valplåda, innebär att altandörren plötsligt blivit tillgänglig igen. Så i min plan för det nya livet, ingick att jag skulle gå ut på tomten med mor och dotter i gryningen, och låta dem leka och rasta av sig en stund. Funkade jättebra! Koltrastarna sjöng, måsarna skrek och solen var på väg upp. Härligt! Dessutom fick jag nog sova en halvtimme till innan det var dags att gå upp:)

onsdag 23 mars 2011

Nä, nu ska lådan bort!




Vem vill ha valplådan? Inte jag, inte Peter, absolut inte Nessie - och absolut inte Stella...
Kl 5 i morse blev det ett jäkla pip inifrån lådan. Det visade sig att Stella var akut bajsnödig och stod med benen i kors. Det var tidningarna i vardagsrummet som gällde. Sedan en halvtimmes race och så bestämde jag mig för att det var dags att försöka sova lite till. Efter en halvtimme blev det ett jäkla pipande igen:( Stella ville till tidningarna i vardagsrummet... Har man hjärta att motarbeta sådana ambitioner? Ja, säger säkert de flesta, nej säger säkert Stellas nya familj:) Tur att hon är ett sånt solsken! Hon ropar verkligen HURRAAA när man räddar henne!
Nu ska lådan väck. Inte vet jag hur vi ska lösa det i stället, men vi kommer väl på något under dagen. Till att börja med demonterade jag Peters geniala konstruktion och grävde mig ned genom tidningar, fräscha handdukar, byggplast och täcke. I den ordningen. Nessie var lycklig!
Ut med allt, på med tvättmaskinen, dammsuga, tvätta golv, in med biabädden! Åh så SKÖÖÖÖNT!
Fint, tyckte Lakkris och gick raka vägen utifrån och upp i biabädden och pinkade...

tisdag 22 mars 2011

På promenad





Tillsammans med valpar och små barn, ser man hur mycket det finns att upptäcka!
Idag lämnade vi altanen och gav oss ut i "skogen". Bara att sätta tassarna på våt jord är förstås en upplevelse. Enbarr i stjärten är en annan sensation:) Kottar går att bära, pinnar går att svälja och man kan bajsa ute!
Mamma visade stolt upp sin lya som hon grävt i smyg under ett par buskar. Stella var imponerad - jag mer orolig för hur våra planterade tallar ska överleva...
Att vara ute på långpromenad är tröttande för en fyraveckorsvalp. Stella rusade rakt in till bästa platsen i bokhyllan och tvärsomnade.

lördag 19 mars 2011

Utepremiär




När vi fick en så fin vårdag, kunde vi inte låta bli att låta Stella få komma ut för första gången.
Hon är så makalöst cool! Titta bara på hennes attityd!
Inte kunde vi lämna Lakkris inne heller, så samtidigt fick Stella ta kontakt med honom bäst hon ville. Lakkris är alldeles för ivrig, precis som man kan vänta sig av en fyramånaders valp, men han fick sitta fast hos Peter. Stella är antagligen för liten för att vara tveksam inför mötet. Men när han var för hårdhänt, pep hon och gick med svansen i vädret åt andra hållet:) Ibland undrar jag om hon kan fälla ner svansen över huvud taget, men jag såg det t ex när hon kom ut i köket första gången.
Nu sover Stella hårt i sin kartong och försöker säkert smälta dagens alla intryck.

fredag 18 mars 2011

Valpmorgon på egen tass




Stella och Nessie ägnar sig mest åt att sova på nätterna. Lite åt att äta och leka också, men ganska diskret.
Men morgonen börjar kl 6 och då är det inte att tänka på att somna om. Idag försökte jag ignorera de livliga aktiviteterna i lådan, för hur ska det annars sluta om det är Stella som får bestämma när dagen börjar? Bra tanke. Tjuten avlöstes av en duns - och sedan blev det äntligen tyst.
Tyvärr var det den sortens tystnad som gör att man plötsligt inser att saker och ting inte utvecklats så som man tänkt sig. Stella hade tagit saken i egna tassar och klättrat över kanten, och nu promenerade hon lycklig (och tyst) omkring i sovrummets alla hörn. Bara att gå upp. Hade man några invändningar mot det, så försvinner de omedelbart när Stella kommer rusande med ett morrande och viftar allt vad hon kan på stumpen. Hon är så glad!
För att få lite frukostro, stängde vi in Stella och Nessie i hagen. Ingen av dem gillade arrangemanget. Stella för sin del praktiserade ett nytt ljud, nämligen att yla! Möjligen var hon hungrig, möjligen sällskapssjuk (fast det var inte mamma som var medicinen) men mer troligt ville hon ut i vardagsrummet...
Stellas träning går framåt. Vi "tränar" kontakt och gos-belöning, samt olika underlag och konstiga saker. Hade jag tid, skulle jag skriva en bok om tidig valpträning! Parallellt kör Nessie sin egen valpträning. Lustigt nog är det jag som använder mig av positiv träning, medan Nessie ägnar sig åt förbudsträning. Belöningen i det fallet, verkar vara uteblivet straff. Men Nessie har mycket gos- och lekträning också:)

onsdag 16 mars 2011

Stella fyra veckor




Bilderna tog Filippa igår, dagen innan fyraveckorsdagen. Vilka bilder! Tack!
Hur kan man vara så vaken, glad, uppmärksam och fantastisk - och vara så liten?
Den stora dagen idag, har vi hittills firat med att öppna alla grindar och låta Stella kuta i hela övervåningen:) Full fart och svansen rätt upp hela tiden - ända tills hon kom till köket... Vad är det för konstigt med just det?

Hon kan så mycket!



Filippa var här idag igen och tog ytterligare 290 bilder på Stella... Hur oerhört uppmärksammad blir man inte som ensambarn! Ser fram emot att få se alla bilder när hon bär bollar, biter sig i tassen eller bara sitter och ser söt ut:)
Stella kan en massa saker nu: Slicka oss på näsan när hon hälsar i stället för att hugga direkt, springa till sin sovkartong när Nessie vaktskäller, tvätta sig när hon har kissat, bära boll, dra i gardiner, morra, skälla, gnälla och yla, hon kan kampa och håller emot allt vad hon är värd, hon kan bära saker och ruska dem, äta ur skål, dricka vatten ur skål - OCH komma när man ropar! Ja, inte jämt, men om man ropar i rätt läge, och så ska man ha ansiktet i hennes höjd. Då lägger hon först huvudet lite på sned och så kommer hon snubblande så fort hon kan, rakt in i ansiktet! Man blir så glad!
Hon kan redan skilja på familj och besökare. Hon blir mycket gladare när hon upptäcker oss, än när det är någon hon inte känner. Men hon biter gärna även besökarna, drar i deras kläder och har svansen morskt rakt upp.
En av Stellas lillmattar kom på besök idag. Tycke verkade uppstå, för Stella tog ett rejält tag om lillmattes tår - och somnade.

Klappkö






Nu har vi så smått börjat släppa in de första i klapp-kön. Nessie har över huvud taget inget emot det - och Stella är överlycklig! Alla sätter sig runt stora valphagen i vardagsrummet, och efter en stund tar jag helt enkelt bort kompostgallren.
Stella har en otrolig energi och viftar på svansstumpen åt alla. Motoriken utvecklas i rasande fart. Här om dagen gick hon hela tiden ner i spagat på vårt hala golv, men i morse rusade hon fram och tillbaka utan problem, i ren glädje över att bli utsläppt ur sovlådan.
Igår hade vi Filippa och Berit på besök. Filippa var utrustad med en fin kamera och det blir ju skillnad det, mot att fota med mobilen... Tack Filippa!

måndag 14 mars 2011

Film på Nessie och Stella som leker:)

http://www.youtube.com/watch?v=1o8q8NL7Fk4

Högst valp-IQ i världen?



Man blir fullkomligt stum av beundran...
Arrangemanget med en toalettavdelning och en lek-/mysavdelning fungerar inte alls. Hur skulle det kunna göra det, när Stella bara är 3 1/2 vecka? Det kommer säkert att ordna sig ganska fort, men just nu är det lite trickigt när man vill sitta i hagen och umgås... När jag går därifrån, har jag alltid en känsla av att jag är lätt fuktig i baken.
Men idag lyckades Stella med ett konststycke som troligen inte går att upprepa:)) Ett av de föremål jag lagt i hennes hage, för att hon ska bekanta sig med olika saker, är en träslev. Hon kissade rakt i den!!

lördag 12 mars 2011

Stellas morfar BIR på Crufts igår:)


Morfar (Thornapple Aftershock) blev sedan trea i gruppen på Crufts. Stiligt!
Stella själv beundrar ändå mest sin mamma. Och Nessie beundrar trots allt mest Stella:)

fredag 11 mars 2011

Stor dag:)




Stella var väldigt pipig i förmiddags. Missnöjd faktiskt:( Nessie blev också pipig och missnöjd. Precis som jag, ville Lakkris vara med och försöka förstå vad allt handlade om. Det var ju ingen bra idé, så han blev lite hänvisad till sig själv och blev pipig och missnöjd han också. När husse påstod att jag inte sanerat tomten på hundbajs, då blev jag också lite pipig och väldigt missnöjd - för jag har faktiskt ansträngt mig!
Lika bra att göra något radikalt.
Först bajsade Stella och såg sedan lite lyckligare ut. Jag blev lite lycklig också, för då vet jag ju att hon kan:)
Sedan var det dags att pröva att ge Stella två teskedar med köttfärsvällinggegga. Nessie stannar inte så länge när Stella vill dia, så jag tänkte att det var lika bra att dra igång små stöd-mål. Det är inte så att Stella svälter, jag vet, men även tjockisar kan vara hungriga, så vitt jag har hört:) Hon har fått smaka pyttiga kluttar med köttfärs några gånger, så jag hoppas att magen tycker att det här är ok. Stella tyckte att det var mycket ok, och somnade sedan omedelbart.
Men Stellas värld har plötsligt blivit för liten... Hon klänger på den lägre delen av sin låda och vill över. Så vi planerar nu för en rasthage i vardagsrummet. Vi har en golvyta som vi egentligen inte behöver, så varför inte sätta upp en komposthage där? Vi har väldigt många kompostgaller redan nu, men de behövs tyvärr för alla Lakkris-slussar. Så husse har lovat att komma hem i kväll med nya galler. Stella har inga planer på att tåla sig till i kväll, så jag påbörjade ett litet arrangemang med byggplast, överkast (halkskydd), tidningar och sovfilt - fast utan galler. Där parkerade jag mor och barn och sedan dess har lugnet lagt sig. Nessie låg snällt kvar när Stella åt, och efteråt somnade de tillsammans. Det här var verkligen en bra idé! Men med kompostgaller tror jag nog:)
Harmoni råder, förutom då att Lakkris också vill vara med... Det är jag helt säker på att vi ska vänta lite med, så nu sitter han på andra sidan ett kompostgaller och är ledsen. Stella gjorde stora ögon när storebror beklagade sig på andra sidan gallret. Uppenbarligen en stor upplevelse för henne. Arrangemanget var förstås inte så kul för Lakkris, men han kommer i alla fall att ha utvecklat ett visst tålamod redan innan han ska sitta i karantän på Island. Det kanske är positivt?

torsdag 10 mars 2011

Tre veckor idag



Bästa natten hittills:) Stella blev kissnödig och hungrig lagom mycket - och framför allt så sov hon utan att göra så mycket väsen av sig. Nessie och jag var helt överens om både kiss- och matstunder och alla vaknade hyfsat utvilade.
Framför allt Stella vaknar nu mera pigg, glad och full av energi. Hurraaa! Dagen är ny och full av äventyr! Tyvärr går alla äventyr iväg för att äta frukost, rasta sig, borsta tänder och annat obegripligt - och DÅ är det inte kul...
För att fira den stora dagen idag, fick Stella smaka lite köttfärs, som jag serverade med fingrarna. Hon åt som om det var den självklaraste saken i världen och slickade fint. Så länge Nessie tycker att det är ok att stå för utfodringen, så ska hon får göra det. I alla fall en vecka till. Det finns ju hur mycket mat som helst! Jag kommer att ge små smakbitar, mest för att magen ska få en chans att vänja sig. Det slog mig förresten igår, att jag med undantag av första dagen, aldrig sett Stella bajsa. "Inte undra på att hon är tjock", som någon sa... (2,1 kg idag)
Men Nessie har börjat se lite bekymrad ut när Stella äter. Hon äter som om det fanns en hel syskonskara att tävla med. Buff, slit, drag och tramp. Hennes små gulliga tänder gör antagligen lite ont, och hennes pytteyttegulliga klor är väl inte bättre de.
Tänderna kan jag inte göra så mycket åt, men lite kloklippning med efterföljande puts med nagelfil hoppas jag ska göra livet lättare för Nessie.

onsdag 9 mars 2011

Inte så synd om den ensamma:)


Varje dag är den andra lik - fast egentligen så förändras Stella så fort att man häpnar! Idag började hon med dragkamp! Inte visste jag att valpar som inte ens fyllt tre veckor kunde leka så. I brist på syskon, roar hon sig med mamma, med oss och i viss mån med de föremål jag lagt in i lådan.
Nessie verkar tycka att det är roligare med en valp som leker, än en som bara äter och sover. Nu leker hon gärna både krokodillek och leksakslek med Stella. Och vem leker inte gärna med Stella förresten...? Men hennes Energi räcker inte så länge. Utan någon förvarning vacklar hon in i ett hörn och tvärsomnar.
Lakkris kom igår tillbaka till oss efter ett långt sportlov. Han är nu fyra månader och hade växt otroligt på de 11 dagar han varit borta. Nessie blev glad att se honom tack och lov. Det är pyssligt ändå, med att slussa vovvarna hit och dit mellan kompostgallren så att Lakkris inte följer med in till Stella. Att alla älskar alla, underlättar.
Undrar om Lakkris kan bli storebror till Stella när hon blivit några veckor till... Om han är tillräckligt lugn och försiktig. Och om Nessie tycker att det är en bra idé.
Så är det det där med smittrisken. Både Anna-Lena (min uppfödare) och veterinären, säger att Nessie inte ska träffa andra hundar eller vara på ställen där många hundar vistas. Över huvud taget inte, innan Stella fått sin andra spruta vid 12 v ålder! Det blir ju lite tråkigt för Lakkris, men han måste ju åka med på samma förhållningsregler. Både Lakkris och Nessie får nöja sig med "valpskogen" i Erstavik. Där får de roa sig med varandra helt enkelt. Dessutom har jag aldrig varit mycket för att valpar ska leka med kreti och pleti. De ska ha några goda vänner som matchar dem i en bra lek utan för hårda tag. Så Nessie är faktiskt perfekt:)