fredag 31 december 2010

Konsten att ta hand om de lite klena

Nessies "mormor" står högt på Nessies poppis-lista. Trots att mormor inte orkar göra några roliga hundsaker alls.
Det fina med Nessie, är att hon inte alls bryr sig om att mormor är klen. Hon störtar in och gör bomben mitt på mormor som ligger i sängen. Och mormor kvider inte alls, utan skrattar högt och känner sig älskad:) Sedan följer mysstunden, när det ska klappas och sovas lite om vartannat. Bra med gamla och hund!
Mormor är också mycket engagerad i Nessies valpar, och påpekade att magen faktiskt är lite rund när hon ligger på rygg. Och det är den banne mig!
Gott Nytt Spännande År!

tisdag 28 december 2010

Måttbandet ljuger inte


Det enda är ju att vi inte vet vad som orsakar det ökande omfånget...
Nessie är verkligen vrålhungrig, så jag har väldigt svårt att inte ge henne liiiite mer mat än vanligt. Kanske mäter vi helt enkelt bara en knubbig mage? Men hon är benig på ryggen, ungefär som hon brukar vara.
Man kan konstatera att varje dag är spännande, trots att inget händer:)

söndag 26 december 2010

I väntans tider


Fast på bilden sitter hon på sin stol i köket och väntar på julaftonens gäster:)
Nessies gränslösa aptit håller i sig. Delikatesserna på soffbordet var under julafton avsevärt fler än vanligt och närmre kanten... Dessutom hamnade både det ena och det andra på golvet! Misstänker att en ischoklad med folie runt, slank ner i Nessies mage. Någon valp kanske gör entré iförd röd, veckad foliemössa?
Givetvis mäter jag midjemåttet. Det ska ge utslag i vecka fyra, men enligt husse har hon redan blivit en cm tjockare. Kan det vara ischokladen?

torsdag 23 december 2010

Labradorögon


Nessie är alltid tjänstvillig. Plockar upp saker, stänger dörrar och är beredd på att delta i allt som händer med entusiasm.
Just nu är hon så i gasen att hon mest är i vägen. Hon gör allt man ber om och hittar på resten själv (apportera julgransmatta t ex). Det kan ha flera orsaker;
Det är svinkallt ute och hon får inte alls samma skogsluffning som vanligt.
Det står julförberedelser på programmet och jag har inte hunnit träna med henne alls. Hon får nöja sig med att assistera i julpyntandet. Hålla saxen och tejprullen när jag slår in paket, t ex.
Men framför allt är det något som säger mig att hon är extremt hungrig... Alla tjänster hon erbjuder, åtföljs av labradorögon! Hon har faktiskt aldrig varit hungrigare!
Jag vet, jag vet... Det behöver inte alls innebära att hon är dräktig, men jag ser det som ett gott tecken i alla fall:)
God Jul önskar vi er alla!

måndag 20 december 2010

Vad hände?


Plötsligt är kissfläckarna inte längre så spännande och andra hundar är rätt ointressanta. Matte är åter jordens medelpunkt och träning är livets Gröna Lund. Bara sådär, över en natt!
Nu har vi tränat position och stegförflyttningar i fritt följ inne på mattan. Nessie blir lycklig, men jag tycker att det är trist. Jag vill träna ute! Eller helst inne i en stor, torr, varm lokal. Det här vädret är verkligen inte så bra för utomhusträning.
Inkallning, ställande, läggande, fritt följ, få se nu... vad kan man träna på på en rak plogad gång? Nessie var mer kreativ än jag, och föreslog att vi skulle träna på ställande i "rutan". Strunt samma att vi inte hade några koner. Det var väl bara att springa rakt ut på fältet och ställa sig... eller?

söndag 19 december 2010

Vad ska vi göra nu då?


Vi kan inte göra så mycket annat än att vänta. Mäta, möjligen:) Midjemåttet är nu 53 cm - lite beroende på hur hårt jag drar. Det var 53 cm även i går, och i förrgår... Kanske kan vi börja väga också?
Ivrig? Jag?

torsdag 16 december 2010

Parning i snökaos


Eftersom den förta parningen blev så bra och eftersom det var fullkomligt snökaos på alla vägar, tyckte Anna-Lena att vi lika gärna kunde hoppa över dagens parning. Det var onekligen rätt lockande att tända brasan, göra en kopp te och kura lite, istället för att ge sig ut i ovädret...
Men tänk om Nessie nu inte skulle bli dräktig, då skulle jag vara tvärsäker på att det berodde på att vi inte gjorde parning nummer två. Så vi gav oss iväg.
Man kan säga att Nessie verkade uppskatta hallmattan i Knutby (där Damon var i tisdags) mer än garaget i Åkersberga:) Eller så var det helt enkelt en riktig fullträff i tisdags. När hon fick syn på Damon idag, blev hon först glad och "uppvaktningsgnällde", men sedan kunde det nog lika gärna ha fått vara för hennes del. Hon morrade nästan inte alls, men hon var inte lika avslappnad, hon blev inte lika uppspelt efteråt - och blev inte alls trött. I tisdags däckade hon när hon kom hem, men idag ville hon träna:)
Så nu kan vi koppla av ett par veckor och leva som vanligt.

onsdag 15 december 2010

Mellandag


Nessie är inte en hund som vilar i onödan, men igår kväll var hon faktiskt trött.
Idag har vi pulsat i skogen i det härliga vintervädret, långt från alla hanhundar.
Nessie tycker att det är en kul aktivitet att söka efter mina vantar som jag gömmer i skogen, men idag blev det korta avstånd. Det känns inte som om jag vill skicka henne utom synhåll just nu:)
Om någon undrar, så är jag matte på heltid ett tag. Hur ska man annars ha tid att improvisera veterinärbesök och parningar?
I morgon är det dags att träffa Damon igen!

tisdag 14 december 2010

Första parningen klar


Det blev så bra så! Damon är verkligen en gullig hund:)
Först var Nessie lite morrig, men glad på svansen. Hon slutade vara grinig när hon upptäckte att detta var något annat än påstridiga hanar i grannskapet... Hon var mycket lugn och helt avslappnad.
Efteråt skulle vi ta en liten promenad, utan Damon, och då var Nessie väldigt sprallig och glad och hade hög svansföring.
På olika sätt är vi nöjda med dagen:)

måndag 13 december 2010

Oh Brother!


Det är dags! Milde Moses! Hon hade 25 idag, så i morgon åker vi...
Oj, oj! Hur ska det gå! Nessie är inte den som gillar burdusa herrar, så det är tur att Damon lär vara en gentleman:)
Käre tid!

Dyr hobby


Progesterontest nr två, återigen på Albano. Jag har redan börjat känna mig rutinerad (menade jag ruinerad?) :)
Som vanligt hittar vi på något kul hos veterinären. Idag charmade Nessie personalen genom att inledningsvis överlämna kölappen - och som avslutning betala för sig:) Fast tyvärr var det mitt kort hon använde...
Det mest spännande får vi vänta med till i kväll. Då ringer de nämligen och berättar vad provet visar.
Pirr, pirr, pirr:)

lördag 11 december 2010

En hel vetenskap


Tidigare trodde jag att detta med löpning och dag för parning var något ganska okomplicerat. Nu inser jag att jag inte haft den minsta suck om vad som egentligen pågår. Googlar man på progesteron och hund, så hamnar man t ex på examensarbeten på SLU, fakulteten för veterinärmedicin. Något att sätta tänderna i:)
Men för att sammanfatta det hela och göra det lite begripligt för mig, så kan man säga att progesteronets värde ligger kring 15 nanomol vid ägglossningen. Vid parningen ska det ligga mellan 30-75 - och efter som det stiger fyra eller fler enheter per dag, ska man vänta 2-5 dagar till innan man parar. Är ni med?
Så om provet skulle visa 15 på måndag, så är det dags att para på onsdag - lördag.
Å andra sidan, om provet på måndag skulle vara runt 80, så är det redan kört!

fredag 10 december 2010

Progesterontest


Alltihop känns så märkvärdigt, att jag kände mig riktigt nervös för att åka och ta provet. Nervös för vad då?
Den här gången skulle vi till djursjukhuset i Albano, för där har de eget labb, och man får svar på sina prover några timmar senare.
Man vet aldrig med Essingeleden, så jag tog god tid på mig. Den extra tiden som vi fick i väntrummet, använde vi till att Nessie gång på gång fick apportera "Mamma MU får ett sår" och lämna över till mig. En tanke var att hon skulle få lämna boken till olika personer i väntrummet, men möjligen skulle det ha kunnat bli lite rörigt då:D
Jag bli lika glad varje gång jag träffar kunnig och förstående personal. Nessie fick börja med att titta på hårklippningsmaskinen, sprutan, slangen och stasbandet. Sedan satt hon alldeles stilla och följde med stort intresse vad som hände. Det är så rörande att jag faktiskt får tårar i ögonen.
Senare på kvällen fick jag rapporten att Nessie hade en 6 och att det inte är på gång förrän värdet överstiger 15. Det borde ta 2-3 dagar. Alltså bokades en ny tid in på måndag.

torsdag 9 december 2010

Pedikyr


Det är inte första gången för Damon precis. Men första gången för Nessie. Nu ska man inte romantisera om parningen, men jag tycker i alla fall att Nessie ska vara fin. Så nu är hon beredd. Utseendemässigt alltså:)

onsdag 8 december 2010

Hos veterinären


Det var lite pinsamt att komma med en hund som inte ens blödde. Veterinären var ny för mig, och såg minst sagt skeptisk ut. "Progesterontest var det samma som att kasta pengarna i sjön, i det här läget" tyckte hon. Men hon tog ett "vaginalutstryk" - dvs Nessie stod på bordet och fick frolic fram och tops bak. Veterinären fick fram en enda ynka liten fläck, som med mycket god vilja kunde kallas blod.
Topsen skulle analyseras på labbet, så vi fick sitta och vänta ett tag. Döm om allas förvåning, när provet visade att hon var "på väg in i höglöp"! Där ser ni! Små beige vattniga fläckar räknas också, så det så!
Eventuellt skulle höglöpet kunna dra igång redan i helgen. Så veterinärens tips, är att gå på hur samarbetsvillig hon är när hon möter hanhundar. Nog för att Nessie är samarbetsvillig, men hon har aldrig velat samarbeta med någon hanhund, oavsett var i löpcykeln hon befunnit sig och hon har aldrig lyft inbjudande på svansen... Så hur ska jag kunna veta? På måndag har vi ny tid hos veterinären, så har inget hänt innan dess, så ska de i alla fall ta ett progesterontest då.
Fint att Nessie är så positiv till veterinärbesök. Hon gillar veterinärer, åker gärna på bordet, och är väldigt nyfiken på prylarna de använder:)

måndag 6 december 2010

Vita lakan...


Varför inte? Då ser man ju lättare små fjuttiga fläckar:) Här pratar vi verkligen subtila signaler! Mycket rödare än på bilden blir inte hennes löpfläckar. Men fler ska det vara! En fläck gör inget löp - men ett gäng fläckar, kanske? Och jag väntar på bättre intresse från de hanar vi möter.
Inget är som väntans tider...

lördag 4 december 2010

Herrsällskap


Splitten har sovit över. Till att börja med hade han lite svårt att hålla sig i skinnet och Nessie var sur. Men allt ordnade sig. Natten blev lugn och idag delar de leksaker istället för att tänka på sex.

fredag 3 december 2010

Noja...

Något hände när den första valpköparen la in sin beställning. Med mig, alltså..
Jag blev plötsligt orolig:S
För det första för att Nessie aldrig någonsin mer kommer löpa.
Och löper hon, så kanske jag missar det.
Och missar jag det inte, så kanske parningen inte biter på.
Och biter parningen på, så kanske det bara blir två valpar...
Nu ska man som bekant inte tänka dåliga tankar, och jag inser också att jag är lite löjlig. Som tur är har mina tankar inte någon som helst betydelse för vare sig löpning, parning eller antal valpar:)

torsdag 2 december 2010

En valp är tingad:)

På promenaden idag träffar jag på Marie, som glatt berättar att de just beställt en Aussie, fast inte av mig alltså! Hon visste inte att vi planerade valpar. "Vov, vilket sammanträffande!" för att citera Marie. Och så beställde hon en valp av mig istället:)

Marie och jag bodde tidigare grannar, och på hennes meritlista står att hon både har hjärta och är väldigt förstående. Den dagen när jag glädjestrålande skuttade över hennes staket och visade bilden på världens vackraste valp (varför jag nu gick omkring med den...) var hon klok nog att visa både intresse och engagemang. Bifogar bilden...

onsdag 1 december 2010

Hanhundarna börjar bli intresserade!


Ruff påstår att Nessie ska börja löpa snart! Han är en mycket pålitlig kontrollant, enligt matte. Troj tycker att Ruff hetsar upp sig i onödan. Han är mer cool, tills det börjar likna allvar vill säga. Dante, som enligt husse är hundasocial, undrade om Nessie ville leka en stund med honom. Två av tre, då är väl ändå något på gång?
Anna-Lena, Nessies uppfödare, är ungefär lika cool som Troj.
Och Nessie själv är hur cool som helst:)