Kanske är det som med julaftnarna när man var liten. Hur sakta kunde tiden gå egentligen? Och hur otålig hann man inte bli? Själv brukade jag tjuvtitta inuti paketen - men här börjar jämförelsen halta. Om man inte räknar ultraljudet då:)
Det händer faktiskt ingenting. Sorry, alla nyfikna. Nessie är pigg och glad, tempen går inte ner... En enda gång har hon bäddat i lådan, men ett sorglöst läge på rygg i sängen, verkar passa henne bättre. Jag kammar lite i fluffet, petar de rena öronen och klipper de redan klippta klorna:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar