Äntligen skulle vi få träna på riktigt! Vi tränar ju på under sommaren i vår ensamhet ute i skärgården, men det är som alla vet inte samma sak som att vara på en klubb eller någon annan plats med en massa störningar. Jag har tänkt att vi ska starta i 3:an om två veckor - vilket skulle kunna vara lite väl optimistiskt. Man kommer kanske inte med en "busktränad" hund, som dessutom eventuellt är dräktig och under alla omständigheter seg.
Så nu var jag väldigt spänd på att se hur momenten skulle te sig på klubben:) Upp till bevis, liksom...
Men på klubben fanns inte en kotte! Helt tyst och ödsligt. Det skulle ju kunna bero på att det regnade, eller att folk är hemma och tar en drink före lördagsmiddagen. Tråkigt hur som helst.
Jag testade sättande under gång som går fantastiskt bra. Och linförigheten som alltid går bra, även om Nessie kanske inte var riktigt på tårna. Men så var det detta med "rutan". Det är en av hennes paradgrenar. Plötsligt hände något helt otippat. Hon galopperade framåt i sakta mak och alldeles vingligt, som en skadskjuten gunghäst, tog rutan på utsidan (!) och hoppade in och ställde sig i mitten... Vad är det som händer??? Prövade igen - samma sak. Hon ser glad ut, men gör helt fel! Bestämde mig för att flytta rutan för att pröva en sista gång - och då var problemet borta! Väldigt intressant! Den första platsen jag valde, var den där rutan brukar stå på tävling. Vad hade hänt där, undrar jag?
Eller så hade hon helt enkelt bara en dräktighetsneuros:) Fast jag vet fortfarande inte om hon är dräktig. Husse säger att spenarna är lite mörkare rosa, men fan tro´t.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar