Svartsvans är initiativrik och målmedveten. Eller desperat? Hon har lärt sig att klättra över staketet, där husse har gjort det lite lägre, så att Nessie ska kunna hoppa in och ut. Lyfter man in henne, så klättrar hon över direkt igen. Inget pip, bara en snabb klättring och ett hopp ner på andra sidan. Det är väl bara början antar jag... Och kanske är det sådant som får en att inse att det är rätt bra att valparna blir hämtade när det är dags:)Trodde nog att de små liven skulle fortsätta att sova på nätterna, men det stadiet är kanske passerat? Redan innan det var dags för Nessies nattmatning, hörde jag dem prassla, springa och brottas. Men utan att säga något alls. Men när Nessie och jag dök upp kl 2.30, blev entusiasmen stor och högljudd. Och Svartsvans klättrade raskt iväg... Jag fick helt enkelt hämta ett kompostgaller med full höjd och montera det. Hur många dagar behöver hon nu på sig för att klättra ända upp? Och hur ska hon överleva fallet ner på andra sidan? Ska nog lösa det med något mjukt. Det blir lite krångligare för Nessie nu, för jag vill att hon ska ta vägen via soffan, över staketet ner på en stol och ner på golvet i hagen. Och tvärt om när hon ska ut. Visst kan hon hoppa så högt, men ansatsen är obefintlig och parketten hal. Det vore ju synd om hon rev hela hagen - eller rev sig på lilla magen.
I morse lät jag dem gå ut direkt när de ätit klart. Ett spännande fenomen var att gräset var blött! Blöt päls och mammas jordlya under busken, var en rätt dålig kombination. Men säkert bra för pälsen! Alla lät sig tålmodigt torkas av husse när de kom in. De hade väl inte energi kvar till att protestera:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar